Snön ligger vit på taken.....
och endast matte är vaken. Jodå, så är det här i huset vissa nätter.......

Husse o Pestan (Groa) går och lägger sig tidigt, och Pecca halvsover i mattes säng tills jag och matte också går och lägger oss. Då somnar han också ordentligt i ena hörnet av mattes säng, men efter några timmar vaknar Pestan och kommer tassande in i vårt rum. Då är klockan någonstans runt ett på natten, och ingen vet om hon bara är sällskapssjuk eller vill ut och kissa, så för säkerhets skull får hon gå ut en snabbis.

Därefter tassar hon tillbaka in till sin säng i husses rum och stillheten sänker sig återigen över vårt hus. Ända tills klockan är halv fem-fem....  då kommer Pestan tassande igen. Och då vaknar jag också och känner för en liten kissrunda, så Pestan och jag slinker iväg ut i mörkret och snön. Efter några minuter brukar vi vara tillbaka och då skyndar jag mig tillbaka till mattes säng för att sova några timmar till. Pestan funderar nog på om det inte är lekdags nu, men eftersom alla är så tråkiga och bara sover, så tassar hon tillbaka till sin säng igen. Och sedan vaknar strax husse, då är det hans vanliga gå-upp-tid, och då är det fritt fram för Pestan..... tror hon.

Då härjas det vilt med allting inom räckhåll. Och inom räckhåll är långt för en rottisvalp med långa älgben....  t.ex. kläder som husse och matte tror att dom lagt utom räckhåll når hon lätt som en plätt. Och sedan går det på tre röda sekunder att tugga sönder dom.... även om det för normala varelser skulle vara ganska så svårsmält, så är det en baggis för Pestan.....  hon tränade ju i månader på att käka sten när hon var minivalp, så ett par jeans eller en behå är, som sagt, en baggis. För att inte tala om sockor, dom är förbrukade nästan innan man hör att hon tuggar på något....   Och husse är så upptagen av sin morgontidning så han hör ingenting alls... matte som fortfarande försöker sova, sover för säkerhets skulle bara med ett öra, så hon hör när Pestan börjar tugga på något, men när hon hunnit upp ur sängen och fått tag på bytet är det oftast redan söndertuggat. Och nu har Pestan lärt sig att när matte börjar muttra och  halvsovande raglar ur sängen, då gäller det att snabbt dra iväg med bytet annars är det förlorat. Och det gillar inte matte..... muttrandet låter misstänkt likt svordomar då.

Och igår natt var det lattjo lajbans här..... Pestan försökte väcka matte när klockan var halvfyra. Men matte, som inte ville gå upp, låtsades sova, och efter en stund gick Pestan iväg från mattes säng, men hon gick till dörren och ställde sig istället. Då masade sig matte upp i alla fall, hon trodde nog att Pestan var kissnödig, och så öppnade hon och släppte ut Pestan i trädgården.

Och sedan stod hon där i morgonrocken och muttrade för sig själv..... och väntade, och väntade, och väntade på att Pestan skulle komma tillbaka. Ingen Pestan kom.... till slut öppnade matte dörren och visslade på henne. Då brukar hon komma som ett skott.... men.... ingen Pestan. Då blev mattes muttrande lite ettrigare, och hon klev iväg in i vardagsrummet för att kika ut på den sidan, om Pestan möjligtvis var där. Och det var hon förstås. Hon promenerade omkring i snödrivorna i godan ro, snuffade runt fågelbordet, kikade på tidningsbudet och hade hur trevligt som helst.  Mattes muttrande hade nu antagit en ganska så ilsken ton, och jag som känner min matte tyckte nog att Pestan borde lyda henne nu, när hon visslade igen.... min mattes humör är inte att leka med när hon blir retad. Men Pestan heter ju inte Pestan för intet....  hon fortsatte helt lugnt med det hon höll på med, och matte såg nu ut som om hon skulle få hjärnblödning eller nåt.

Så, strax före klockan fyra på natten, när det var 5 grader kallt ute och stora snödrivor i trädgården, då klev matte i husses stora tofflor som stod vid dörren och rusade ut för att ta Pestan i örat ordentligt. Men Pestan är ju inte dum hon... när dörren öppnades och hon såg min matte ursinnigt komma klivande nerför trappan i husse stora skor, då drog hon iväg runt hörnet i rasande fart. Och då kan jag tala om att matte nog slog något sort rekord i svordomar..... och hon klev iväg med jättekliv efter Pestan, men det var inte så lätt. Klädd i bara morgonrocken som hängde och slängde runt benen, och med husses alldeles för stora skor på fötterna var det inte så lätt att ta sig fram i snödrivorna..... men ilskan gjorde underverk och hon ångade på ganska så bra.

När hon rundat två hörn av huset såg hon en skymt av Pestan som då försökte rädda sig upp på verandan. Dit, där hon skulle kommit första gången när matte visslade....  Och matte tog med bestämda kliv sista svängen för att kunna kliva iväg upp på verandan och tala om för Pestan vad hon tyckte om hennes nattliga utflykter. Då fick husse stora skor eget liv, de försvann under mattes små fötter och hon ramlade pladask på näsan i en snödriva.  Förutom att det var iskallt med massor av snö överallt upp under morgonrocken, så slog hon sig ganska så ordentligt, och det gjorde ju inte precis Pestans situation bättre.

Pestan såg lite avvaktande ut..... och det var nog förståndigt. Jag låg i mattes säng inne i huset och hörde ändå dit hur matte lät där ute i snödrivan....  så Pestan borde nog ligga lite lågt nu. Med möda trasslade matte sig upp ur snödrivan, hon försökte borsta bort snön från de nakna benen så gott det gick, men både benen och händerna hade redan börjat domna bort av besöket i snödrivan. Hon tog sig i alla fall upp på verandan, där Pestan nu insåg att det var slut på det roliga, och talade i väl valda ordalag om för Pestan vad som skulle hända om hon vågade göra om det där en gång till.

När dom sedan kom in igen så såg väl Pestan liiiite slokörad ut, men det varade bara tills matte med skallrande tänder krupit ner i sin säng igen. Då tyckte Pestan att det var lekdags..... och hennes lekkompis häri huset är ju Pecca. Så stackars Pecca, som sov i godan ro vid fotänden av mattes säng, blev överfallen av den galna Pestan som ville leka.....  klockan fyra på natten.  Och vad gör Pecca då...? Jo, han tar sin tillflykt till husses säng för där tror han att han kan räkna med husses hjälp förstås. Och vad händer?

Jo, husse vaknar till av att Pecca slänger sig ner på hans ben, och det gör ONT...  så han ryter till Pecca att han skall gå därifrån.... och där nere på golvet väntar galna Pestan.... stackars Pecca som egentligen bara vill ligga och sova i lugn och ro.

Matte upplyser snabbt husse om de vådliga nattliga äventyren, och att Pecca minsann inget ont gjort..... och då blir tydligen husse irriterad över att inte få sova ifred (!) så han ryter i åt Pestan att hon skall gå och lägga sig och hålla sig lugn, och då finner hon för gott att lyda.

Matte tassar tillbaka till sin säng, men jag hör att hon muttrar om att hon nu är klarvaken och inte kan somna igen. Så medan resten av huset äntligen kommer till ro för att sova ytterligare ett par timmar, tänder matte sänglampan och tar fram sin bok..... och snön ligger vit på taken... och endast matte är vaken.