Älskad

Saknad

LURVAS

hette egentligen SLCH Young Lady's Cubeba.

Han blev 13 år och gick bort 1999.

Han var svart som synden och hade ett temperament som krävde allt av hans ägare. Han försatt aldrig en chans att sticka upp, men godtog trots allt att även han hade en ledare.

Han gruffade aldrig med andra hundar, men om någon dristade sig till att sticka upp mot honom så slog han till snabbt som blixten. Trots det hamnade han aldrig i slagsmål, det verkade alltid som om den förmodade antagonisten insåg sitt misstag och snabbt drog därifrån. Dom anade nog vad som dolde sig bakom denna ljuva utsida....

 Han var en fantastisk tävlingshund och placerade sig högst upp på prispallen i många lydnadstävlingar. Han var lydnadschampion före 3 års ålder och blev Årets Lydnadscocker vid två olika tillfällen. Hans bästa resultat i elitklass lydnad står sig fortfarande (tror jag i alla fall?) och han var outtröttlig i alla träningssammanhang.

I den lilla flock som det så småningom blev här hemma med Lurvas, Samson och Teddy, var han odiskutabelt ledare. När Samson kom till oss tog det nästan en hel vecka innan Lurvas tillät valpen Samson att ens vistas i samma rum som han. Ganska så snart blev de trots det vänner och aldrig, inte en enda gång, bråkade de med varandra. Samson skulle aldrig ens tänka tanken att sticka upp mot storebror Lurvas, så odiskutabel var Lurvas som  ledare. När Teddy gjorde sitt inträde i huset var ju Lurvas ganska så gammal, men han visade direkt vem som bestämde i det här huset. Teddy fogade sig naturligtvis, och Lurvas höll alltid ett vakande öga på honom. Minsta försök att ta sig friheter eller att sticka upp slogs direkt ner och Teddy visade en välbehövlig respekt för Lurvas. Samson, som antagligen är världens vänligaste hund, åsåg med stor förvåning Teddys små försök till att ta herraväldet, något liknande hade aldrig fallit honom själv in.

Lurvas är mycket saknad både som familjemedlem, hundkompis och tävlingskompis!